Månad juli 2025

Mindfulness – typ

Det var lite svalare igår, och jag hade ett par härliga timmar på balkongen. Det har knappt gått att vara där ute dagtid på grund av hettan, men nu kunde jag läsa och bara vara. Det var nog första dagen på länge utan annat brus i huvudet. Det mesta som snurrar där uppe handlar såklart om barnen.

Jag har två mål i livet just nu – att försöka få mig och kidsen att må så bra som möjligt.

Det var faktiskt så pass svalt att jag såg fram emot promenaden till Maxi. Jag har inte orkat laga punkteringen, och dessutom är det skönt att gå.

E hade frågat efter glasnudlar, så jag lagade en sorts thaiwok med vårrullar till. Jag är själv inte så förtjust i nudlar, men glasnudlar har en okej konsistens. Det är väl mest de där små förpackningarna med nudlar och märkliga kryddpåsar som jag har svårt för. Det är svårt att få något betyg från E, men ett bra tecken är när hon äter upp det mesta – vilket hon gjorde.

Senare på kvällen tog jag och P en promenad till macken. Vi gick ut relativt sent, lagom till solnedgången. Jag tror solen går ner strax efter 21.30. Det får mig att tänka på mitt nästa kvällspass om fem veckor – då lär jag behöva cykellyse igen.

Sommarkvällar & promenadsällskap

P:s kvällspromenader fortsätter. Det första han frågade när vi kom hem igår var om vi kunde gå till macken. Jag tror det var varm­korven som lockade. I onsdags, på Varmkorvens dag, frågade jag om vi skulle leta upp en Pressbyrån. Men han ville bara äta korv på macken eller på Biltema i Västerås.

Idag var det fortfarande på gränsen till lite för varmt, men jag passar på att njuta. Jag hade lovat E att köpa ett svalare täcke till henne på Jysk, och passade också på att titta in i en secondhand­butik jag gick förbi. Där hittade jag en biografi om Raoul Wallenberg – inte illa.

De hade inte rätt färg på Jysk, men de drog av samma rabatt på täcket ändå – snällt! I våras frågade E efter ett helvitt påslakan, och idag kom jag ihåg att köpa ett. Hon såg glad ut när jag kom hem med en full kasse.

I övrigt var det en lite för varm dag för att hitta på något. Kvällen avslutades med ännu en promenad. Jo, jag saknar Solna och Råstasjön, men det finns annat att glädjas åt – som sällskapet. P är tio år. Hur många sådana här kvällar har jag kvar med barnen?

1974

Tre nätter i Solna går snabbt. För tredje dagen i rad åt jag frukost utan barnen, men jag håller med dem – det är för varmt för att äta. Efter frukosten startade jag disk­maskinen, städade och plockade ihop våra saker. Efter en snabb och smidig utcheckning köpte barnen frukost, innan vi tog Tvär­banan till Solna Centrum. Vilka minnen man har från den stationen – när Råsunda fanns.

Vi lämnade inte Solna under hela resan. E var inte intresserad av att åka in till stan, och P lever sitt eget liv – men jag försökte i alla fall. Det är tråkigt när man har planerat några aktiviteter, men värmen gjorde väl sitt till. Jag frågade barnen, och de var nöjda med resan – och det är väl det som räknas? Jag bokade resan för deras skull.

Jag såg inte fram emot hemresan. Två byten för en resa på under 15 mil, tack vare Trafikverkets årliga järnvägs­underhåll. Jag ska inte klaga, men ibland önskar man att det inte var avstängt på samma ställe år efter år. Efter sista buss­bytet hade jag en utsikt som påminde om en viss skiva från 1974. Vilket väder och vilken vy!

Jag kan inte säga annat än barnen – trevliga dagar och fint väder. Det är inte alltid antalet aktiviteter som är det viktigaste, utan vad man gör tillsammans. E var trött, men på bra humör. P älskade kvälls­promenaderna, och även om hans humör skiftade inne på Mall of Scandinavia, gick det bättre än väntat.