Månad november 2025

Sömn, Sprit och Pascal

Jag tycker sömnen har fungerat bra hela året, men egentligen längre än så. Inga åtta timmar, men vem behöver det? Blir jag trött kan jag ta en eftermiddagslur. I fredags var jag däremot tvungen att välja mellan sömn och tvättstugan. Valet var givet, men när jag försökte lägga mig tre timmar senare var det kört. Typiskt!

Jag fick ett mail om att Pascals Stockholmsspelning var slutsåld, men att de släppt ett extradatum. Jag tänkte att det blir en långhelg ute hos Thaiboxaren, men nej. Januari och barnledig helg – hur kan jag ha en sådan tur?

På eftermiddagen åkte jag in till Poser för ännu en fredagskväll tillsammans med honom, Livscoachen, Mate och hans sambo som kom till Sverige för en dryg vecka sen. Efter ett tag anslöt Servitrisen och Rush – och vilket kväll det blev!

Jag erkänner – jag ville bara ha den där psykologiska pushen!

Jag köpte med en flaska mousserande till värdparet, eftersom de bjöd på mat för ett par helger sen. Vad köper man annars? Vi pratade mycket om allt som hänt sen senast, livet och musik. Jag berättade för Rush om Pascals extrakonsert och att jag var så sjukt sugen: – Köp, sa han!

Jag erkänner – jag ville bara ha den där psykologiska pushen!

Det bjöds på starkt och jag tror de flesta var hyfsat salong, eftersom jag möttes av ett större kramkalas när jag var tvungen att gå. Starkt innebar några rena fyror – det var länge sen. Det ryktades att Kocken skulle dyka upp, men han lös med sin frånvaro så länge jag var kvar. Han kanske gick på Korslagda ändå.

Fan, vilken kul kväll. Jag har lärt mig att ta den senare 22.40-bussen för att hinna med mitt byte. Jag brukade ta den tidigare, men då fick jag stå och vänta en halvtimme. Skulle det strula någon gång får jag väl sova i värdparets soffa. Livet ska väl ändå levas käng!

En december­eftermiddagsdröm

Jag passade på att sms:a en vän om Tobias Regells utställning på Fotografiska. Jag minns inte om jag lovade henne att ringa nästa gång jag ville ses, men det blev ett sms. I mitt huvud stör jag. Vem ringer? Om hon inte svarat på lördag eftermiddag så ringer jag. Eller lördag, varför vara så konkret? Typ, helgen.

Sen ser jag helgen rinna undan – lite så där som att se sitt barn hälla dricka i ett glas och se den där sista centimetern rinna över i slowmotion utan att man hinner reagera. Sen står jag där på måndag och försöker hitta en ny tid att ringa. Tillbaka på ruta ett. Äsch, telefoner är inte läskiga. Det är mer risken om personen inte svarar. Att det blir så påtagligt. En del personer betyder någonting, det är väl det – att inte känna sig värdefull nog för den andra.

Vem är min backup liksom? Finns den? Vill jag ha en?

[EDIT]

Jag fick så klart ett svar:

Minecraft, multiplikation och melodikryss

P kom hit och vi spelade Minecraft. E joinade och vi hade kul tills P blev trött. Det är en stor grej ändå – att E valde att vara med. Det var länge sedan. Trots den sura minen fick jag P att räkna multiplikation – han ska ha ”prov” nästa vecka.

Jag tog en lunchpromenad till Supermarket. Den ligger ganska nära, men är ingen butik jag springer benen av mig för. Jag träffade en gammal Pokémon-vän vid kassan, och vi hann säga hej innan hon sprang vidare.

Jag löste veckans Melodikryss. Tycker det blivit ”bättre” med de nya programledarna, men speciellt bra är det väl ändå inte.

Halva jobbveckan avklarad och på fredag är det fest hos Poser. Det ska bli kul att träffa Jen igen – en sjukt trevlig person.