Månad juni 2026

Back in 2000

Jag fick telefonnumret till en gammal vän som jag umgicks med i slutet av 90-talet. Vi träffades genom innebandyn, även om ingen av oss var seriös. Jag tror inte att han gillade att spela, och själv har jag alltid hatat lagsporter generellt.

Han var högst delaktig i att jag skaffade flickvän runt millennieskiftet. Jag vill minnas att han kom tillbaka från baren på OT med en tjej och presenterade oss. Vi hade mycket gemensamt, enligt honom, men jag blev mer och mer tveksam under förhållandets gång.

Dessutom ljög hon i över ett år om att hon inte hade hund?!

Det var egentligen en trevlig tjej, men hon satt ihop med sina föräldrar. Middag hos hennes föräldrar varje söndag blev lite för mycket för mig. Dessutom ljög hon i över ett år om att hon inte hade hund?!

Jag minns hur hennes farsa pratade med mig om den där hunden som bodde hos dem, men jag förstod aldrig att det var hennes – och att det var min motvilja mot hundar som låg till grund för en familjekonflikt som pågick i det dolda.

Relation till min vän dog ut när jag prioriterade förhållandet, och lite senare gjorde han samma sak med en tjej han träffade. Vi är väl knappast de första eller sista som gör den typen av prioritering.

Jag får se om jag orkar ta upp tråden. Jag undrar om vi har setts sedan jag bodde på Stohagsvägen våren 2001. Det är fan ett halvt liv sedan. Risken är att det blir ett sånt där ”kul att ses”, och sen hinner man aldrig med det igen.

Sommarlov

Fredag. Jag fick inte ledigt för P:s skolavslutning, vilket kändes tråkigt. När jag kom hem visade det sig att han aldrig kommit iväg.

Veckan har varit bedrövlig. Ena dagen vill man lägga sig på spåret – den andra känns det helt okej. Nu vill jag bara ha semester och slippa träffa folk jag ändå inte har någonting gemensamt med.

Vi fikade och barnen fick sina traditionsenliga sommarlovspresenter. P hade önskat sig Spider-Mans tunnelbanescen från Lego och E en skateboard. Båda var nöjda, men brädan lite för bred, så vi får byta.

Nu får barnen njuta av ett långt sommarlov.

Underbara initiativ & stora framsteg

Ett par föräldrar till en av P:s klasskompisar hade bjudit in hela klassen till ett grönområde där de skulle bjuda på glass och fika, så att barnen kunde leka av sig lite inför sommarlovet. Jag blev så glad när jag läste det – vilket underbart initiativ!

skola
En lite deppig bild till ett inlägg som egentligen är menat som positivt.

Jag har inte tjatat utan försökt peppa honom, men när jag kom hem från jobbet orkade han helt enkelt inte. Han är trött efter skolan, vilket jag verkligen förstår. Efter påsklovet började han i en mindre grupp för att klara av dagarna, vilket har fungerat bra, men jag har varit lite orolig för att han ska tappa både vänner och den sociala miljön.

Vilket lyft det har blivit, och han har ett helt annat självförtroende nu.

Han har pratat en del om skolresan de samlar in pengar för, men när han förstod att de ska åka i sexan kändes det väldigt långt bort. Här finns väl också en rädsla för att han tappar anknytningen till klassen – och vice versa.

Jag var på ett avstämningsmöte med hans mentorer inför sommarlovet och de hade redan planerat in att han ska gå på vissa engelskalektioner tillsammans med klassen under höstterminen. Han har fått en väldigt engagerad pedagog som han fått bra kontakt med. Nu är det bara att hoppas att hon blir kvar.

Warcraft III

Vilket lyft det har blivit, och han har ett helt annat självförtroende nu. Idag kom han hem med en faktatext om Warcraft som han skrivit – klart han var stolt!