Kategori Musik

Sarah von Reis

I veckan upptäckte jag Sarah von Reis och placerar henne rakt av i facket singer-songwriter. Skön röst, lite släpig musik – någonting jag blir riktigt glad av.

Hon var tydligen medlem i Dolly Style 2016–2018, vilket säkert får en och annan att dra öronen åt sig. Men vad säger egentligen det om musikalisk begåvning?

På Spotify finns fyra singlar, den äldsta från 2020, och en nysläppt EP: Melancholia High Season. När kommer fullängdaren?

Shygirl

Jag bloggade inte under 2022, men hade en idé om att upptäcka en ny artist i veckan. Det gick bra ett par månader, innan jag deppade ihop i en djup Thåström-period. Till slut fick jag ge mig själv Thåström-förbud över sommaren och lyckades nå vattenytan framåt senhösten. Några fler nya artister blev det tyvärr inte.

Nu tänkte jag ta tag i det igen – ett litet projekt för humöret.

Först ut är Shygirl. Hon dök upp på Spotify när jag lyssnade på Björk, och vilken röst hon har. Jag vet inte vilket fack jag vill placera henne i, men det lutar åt hiphop och electronica med en tydlig singer-songwriter-känsla. Jag har haft svårt för modern hiphop och rap eftersom det mest låter som R’n’B i mina öron, men Shygirl är allt jag kan önska. Nu återstår bara att se hur hon tar sig vidare efter albumdebuten Nymph.

Uppdatering, 22 mars 2023: Läste nyss att Shygirl har släppt ”Woe” tillsammans med Björk – Woe (I See It From Your Side) [Björk Remix].

Hultsfred ’98

I dag registrerade jag mig för höstens kurser på Komvux. En kurs dagtid, resten kvällar. Det blir en lugn termin.

Hultsfred blev sommarens enda festival, men det var kul som fan. Jag bilade ner redan på onsdagen med Stargazer, Anden och hans flickvän. Vi stannade i Eskilstuna och plockade upp Pez, en tjej som skulle med.

När vi kom fram fick vi upp tälten precis innan regnet kom. Festivalens enda skur. Otroligt.

På torsdagen drog jag och Stargazer in till stan för att äta och köpa öl. Vi tog smalspåret tillbaka och gick förbi bilen för att hämta mer sprit. Vid fotbollsplanerna stod jag i mål på en straffläggning, men var för seg i huvudet för att hinna reagera. I stället satte vi oss i gräset där Stargazer böjde till piprensarglasögon. Tre tjejer från Hultsfred skrattade åt oss men kom snart fram och följde med till tälten. Anden och hans tjej hade flyttat sina tält på grund av strul bakom våra. Vi tog några groggar och jag försökte snacka lite med den sötaste av de tre tjejerna. Det gick rätt bra, tror jag. Senare väckte Rocksnubben mig och sa att vi borde flytta tälten närmare dem, eftersom gänget bakom hade snott Stargazers armband och min engångskamera. Jag hade bara hunnit ta ett par bilder av Pez och den där tjejen. Utanför låg ett gäng cd-skivor och en cd-spelare helt orörda. Vem snor en engångskamera men låter värdesaker ligga kvar? Jaja. Vi fick en trevlig eftermiddag med Rocksnubben, hans tjej, Anden och hans. Lite senare följde jag med Rocksnubben för att se några band. Hade vi inte flyttat tälten hade vi missat allt, jag lovar.

Trist att jag söp bort henne. Det är inte ofta jag träffar en så trevlig tjej.

Fredag. In till stan igen. Rocksnubben berättade hur full jag hade varit dagen innan. Tydligen låg jag i tältet med benen utanför och cd-skivor spridda överallt. Då kom jag att tänka på den där tjejen. Trist att jag söp bort henne. Det är inte ofta jag träffar en så trevlig tjej. Jag såg några band och på kvällen, när jag och Rocksnubben kom tillbaka från Life of Agony, satt en tjej från Göteborg vid våra tält. Pamela, mörkt lockigt hår och väldigt söt. Jag pratade med henne, men en kompis blev sur eftersom han hade sett henne först. Det jag minns är att hon ville bli skådespelerska.

Lördag. Stargazer och Anden drog in till stan medan jag, Andens tjej och Rocksnubben med sin gick runt på området. Jag köpte en t-shirt med This Perfect Day, men efter hundra meter insåg jag att jag fått en topp. Som tur var fick jag byta. Vi såg några band, men inget märkvärdigt hände. Broder Daniel! Henrik Berggren är Sveriges sötaste och bästa popstjärna alla kategorier. Om jag var tjej skulle jag göra allt för honom.

Söndag och hemfärd.


Betyg på banden

Kent: ++++ Jag dansade som en galning. Rocksnubben trodde jag var totalt hjärnrubbad. Ingen annan ville dansa, så jag fick dansa med mig själv.

Glucifer: +++ Köttigt som fan. Jag ramlade efter några sekunder, men Rocksnubben drog upp mig. Hade han inte gjort det hade jag förmodligen blivit söndertrampad.

And One: ++ Såg några låtar, men blev besviken.

Garbage: +++++ Oj, oj, oj, vilken spelning. Inte klokt hur bra de var live. Har de inte världens sötaste sångerska? Musiken är tusen gånger bättre live än på skiva.

bob hund: +++½ Lite väl lugnt, men som alltid bra.

Rancid: + Jag hade väntat mig ös, men det var mest märkligt.

Life of Agony: +++++ Aldrig hört dem innan, men Rocksnubben drog med mig och jag är fortfarande stum. Festivalens tyngsta konsert?

Broder Daniel: +++++ Hela morgonen sa jag: ”– De inleder med Old in just one day.” Alla gick ner till området, men jag var den enda som tittade. De andra satte sig i ett öltält. But I don’t mind, I’ll go my own way. Jag tror det var bättre nu än på Lollipop -96, men är inte helt säker.

Backyard Babies: ++ De andra snackade gott om bandet, men det var inte min smak. Lite segt.

Robot: ++ Första gången jag såg dem. Jag gick efter en kvart, men de förtjänade säkert mer än mitt betyg.

Black Sabbath: +++++ Oj, oj, oj. Stor, större, Ozzy. Mäktig konsert och kul att ha sett dem.

Saint Etienne: +++++ Sarah Cracknell! Jag hittade några kvadratmeter och dansade hela konserten till hennes sammetslena röst.