Skymningspromenad
E ville leta bävrar, så vi gick ned till Åpromenaden strax före solnedgången.
Kvällen var ljusare än väntat och vi kom kanske ut lite för tidigt.
Inga bäverspår, men en skön kvällspromenad i alla fall.
Etikett Djur och natur
Städning och insektshotell
Städdag. Min överkänslighet mot damm är en ständig plåga – nu är det både dammsuget och våttorkat. En mindre kul avslutning på semestern, men välbehövlig. Man känner sig själv – det jag inte gör nu, händer inte före jul.
För att få med P ut föreslog jag Rusta. Jag hade sett reklam om billiga matlådor, men hittade inga. P fick äta på McD – nöjd och glad!
Vi gick förbi insektshotellet. Inte en insekt syntes till. Parken är fin, men är den inte för vältrimmad för att passa insekterna? Jag sa till P att vi kunde googla vilken nytta de gör i stadsmiljö – men lade tillbaka mobilen och i stället pratade vi om att må bra, och undvika att fastna i polariserade budskap.
Förhoppningsvis bidrar både städningen och ett anspråkslöst insektshotell till något slags välmående.
Det började med en svanfamilj
När jag och barnen var i Solna för ett par veckor sen, passade jag och P på att ta våra kvällspromenader runt Råstasjön. Som jag skrivit förr – en av mina absoluta favoritplatser.
Tisdagskvällen var helt okej – och P:s första promenad runt sjön. Han var där tidigare i somras, men såg svanfamiljen direkt och nöjde sig. Nu var han taggad att återse dem, så besvikelsen var stor när de var borta. Jag satte mig på huk, lugnade honom och förklarade att de har ett bättre ställe lite längre fram – vi fann dem tjugo meter bort.
Ibland måste man visa barn vad de tycker om, tänker jag – hur ska de annars veta?
Jag vet inte varför, men jag går alltid medurs. Gammal vana, kanske. P ville inte gå runt, men vilket barn älskar inte en sandstig, vacker natur och ljudet av fåglar och syrsor? Är man närvarande, lyssnar och pratar, får man dessutom en oförglömlig kväll.
Jag behövde inte tjata – kvällarna efter var det han som ville. Ibland måste man visa barn vad de tycker om, tänker jag – hur ska de annars veta? Den andra kvällen träffade vi familjen svan, flera måsungar, en svart gosig katt, sniglar och en groda som först såg ut som ett torkat löv. P hade en historia om alla – hur de levde, hur de hamnat här och var de bodde. Ibland behöver man bara titta och lyssna för en magisk kväll.
Om jag påstår att semestern inte var perfekt – påminn mig om kvällar som dessa.