Etikett Västerås

Längs Mälarpromenaden

Min sista ”barnfria” semesterdag och en sol som inte ville ge sig. När jag ändå promenerat så mycket de senaste dagarna – varför inte fortsätta i min gamla hemstad?

När jag var på förfest hemma hos en vän inför Hurula förra hösten, lovade jag mig själv att ta en promenad längs gamla hamnen ner mot Öster Mälarstrand. Insåg att stråket fått namnet Mälarpromenaden.

Jag inledde ute vid Stenpiren för att besöka fyren Korte Kurt, men strax innan jag kom fram träffade jag på två gamla Pokémon Go-bekantingar. Jag blev kvar ett bra tag, pratade gamla PoGo-minnen och gemensamma bekanta. Det har hänt en hel del i spelet sedan jag slutade, och många av de gamla spelarna tycks ha droppat av.

Jag gick vidare mot det gamla Ångkraftverket där jag stannade till vid Verket, en trevlig liten pizzeria och glassbar. Med tanke på den senaste veckans inlägg om vattentorn, industriromantik och tegel – här har ni nog Västerås vackraste byggnad.

När jag studerade industrisamhällets historia på högskolan för snart 20 år sedan, var vi där på studiebesök och fick gå in i de gamla turbinhallarna. Minns hur chockad jag blev över att byggnaden hade förfallit så, när den var i drift så sent som under tidigt 90-tal. Tack vare Ångkraftverkets vänner var hallarna välbevarade, och även om byggnaden idag har byggts om till hotell och äventyrsbad ska de finnas kvar. Gissa om jag vill besöka dem igen?

Jag tog såklart en glass på Verket innan jag fortsatte längs Öster Mälarstrand. Jag hade tänkt äta, men ingen av restaurangerna lockade i värmen. Jag gick ut till Vågholmen, tog en dricka på Mäster Jacobs och följde småbåtshamnen till dess slut innan jag hoppade på en Voi och swishade tillbaka.

Jag hade tänkt ta tåget, men vek av mot Hamngatan in mot stan och tog en öl på Bishop’s. Det är väl ingen som på allvar tog åt sig av vad en svensk politiker sa om arbetarklass och staycation för någon vecka sedan, men efter en sådan här dag funderar jag över vad hon egentligen menade.

JSON, sittplatser och öl

Semesterns sista barnlediga dag. Jag hade bestämt träff med Astrakan och Sjuksköterskan för ett par öl. När jag kom fram satte jag mig vid Stora Torget, där de storsatsat med sittplatser – mitt betyg: ”fula, men funktionella.”

Sjuksköterskan skulle bli sen, men från Astrakan var det tyst. Jag valde Bishops och utgick från att Astrakan fastnat med någon form av kod­knackande. Bartender’n jobbade, och jag hann svalka mig med en Hof innan Astrakan dök upp med en lång utläggning om JSON och matematik – jag hade gissat rätt.

Jag hade gissat rätt.

Vi var hungriga och gick till Taco Bar. Vi tog varsin enchilada och hann precis äta klart innan Sjuksköterskan dök upp. Helt okej mat – dit går vi fler gånger. Vi tog några öl till och pratade om livet, relationer och semesterplaner innan vi gick tillbaka till Bishops svala lokal. Där fortsatte vi prata om böcker och skräck innan jag var tvungen att åka hem. Vi hade egentligen planerat att se en film, men eftersom det var en sån vacker sommarkväll ville jag sitta ute och se lite folk – kul att de andra höll med.

En soft kväll!