Etikett familjeliv

Inflyttningsfest, Adoxa och sju lediga helger

Typiskt mig. Har inte suttit vid datorn på ett par veckor – ganska skönt. Jag lyckades pricka in ytterligare ett event med Adoxa, så i år hinner vi ses två gånger redan under sommaren. Jag hoppas verkligen det blir av.

Har dessutom blivit bjuden på två fester. En 40-årshistoria ute på lokal krockade tyvärr med min barnhelg, men som tur var har Rozzers och Veterinärens inflyttningsfest helgen efter. Samma folk, men jag trivs bättre i hemmiljö. Allt redan under maj månad.

Jag prioriterar närvaro när vi väl ses.

Planen var egentligen att se Majestoluxe på min födelsedag, men Adoxa ville ses helgen efter. Det hade varit häftigt att se dem, de är ju ett av mina favoritband, men det hade inneburit fyra sega tågresor på en vecka. I kombination med en konsert blir risken för överbelastning för stor. Jag prioriterar närvaro när vi väl ses.

Det känns som att sommarmånaderna består av 18 helger. Jag har barnen nio av dem, och eftersom två till försvinner under semestern återstår bara sju för allt annat. Inte konstigt att tiden känns knapp.

Men hur som helst – en väldigt bra inledning på sommaren.

30 november

Klockan 20.23 stod jag ute på Maxi och sms:ade E med orden: ”Kan du fråga P om en chokladkalender från Marabou duger?” Jag hade egentligen inte glömt bort att jag skulle köpa, men jag är extremt usel på datum.

Alltså – jag vet att det är i slutet av november, men någonstans försvinner den självklara kopplingen att november förr eller senare övergår i december. Det är då jag tvingas ut på en sen kvällspromenad i höstregnet – för att inse att kalendern kommer kosta 175 spänn.

Fast – med handen på hjärtat var livet komplicerat då också.

Efter några korta svar från kidsen visade det sig att han ville ha en enklare för 24.50. Jag betalade och plötsligt kändes allt som en promenad med Kents Tillbaka till samtiden i lurarna hösten 2007. Fast – med handen på hjärtat var livet komplicerat då också.

Det har varit en bra helg. Jag är fortfarande lite trött i huvudet efter den förra, men är på väg tillbaka. Att jag inte orkat blogga är ett tydligt tecken. Hur ska det bli efter nästa – död fram till jul?