Introvert

Jag blev verkligen helt slut av den gångna helgen. Dels jobbade jag extra och dels var det nya bekantskaper, alkohol och mycket folk i en liten lokal.

Missförstå mig rätt – jag var på ett perfekt humör och älskade att vara en del av det varenda minut. Jag är så glad att Feministen bjöd in mig och att jag fick en helkväll – det gjorde min helg.

Problemet är dagen efter, dagarna efter, eller veckan efter.

Problemet är dagen efter, dagarna efter, eller veckan efter. Jag går till jobbet, gör det jag ska och säkert mer än så, men privat är det säng- och viloläge i en vecka. Det är onsdag kväll och jag har knappt suttit vid datorn sen i lördags. På gott och ont förstås. Bra att det inte är mitt liv, men samtidigt…äsch, jag vet inte. Det spelar mindre roll.

Tänk om jag hade förstått det här tidigare. När jag längtade efter sambo­förhållanden, hatade när folk kallade mig blyg och dunkade huvudet blodigt för att orka socialisera på samma sätt som mina vänner gjorde.

My Life In The So-Called Space Age
My Life In The So-Called Space Age

Pappa till två. Tar mig fram på cykel, till fots eller kollektivt och skyller min filosofiska vegetarianism på det. Stillar hjärnans brus med musik, balkongodling, vänner och soffstunder där filmen ibland väljer mig mer än tvärtom.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.