Kategori Dagbok

Tredje korgen gillt

Gissar att det är en förkylning på gång. I fredags låg jag däckad mer eller mindre hela dagen, men orkade mig åtminstone ut till affären för att säkra påskgodis och mat. P ville göra minitacos och använde ett glas som mall för att skära ut brödet. Resultatet blev små, på gränsen till ohanterbara bitar, men han fick som han ville – och alla var nöjda.

Kidsens påskägg

Jag har inte lyckats ställa om dygnet än. Satt och sorterade filer fram till klockan tre i natt, men det var skönt att äntligen få det gjort.

Karin Bojs

Gick förbi secondhandbutiken som körde halva priset i dag och kom hem med ett par böcker av Karin Bojs. Jag har visserligen redan läst dem, men de förtjänade en plats i bokhyllan.

P ville ha hemlagade strips till lunch, något jag lovat ett bra tag. Inget avancerat: skalade, skivade, kokade och kryddade innan potatisen åkte in i ugnen. De blev helt okej, men jag ska förbereda dem bättre nästa gång. Den tredje korgen blev bäst, då den fick stå inne lite längre. Kul att äntligen få testa varmluftsfunktionen på allvar.

Mot påskveckan

Jag tog mitt extrapass i söndags. Till på köpet kunde jag sova ut. Trevligt.

E var förresten kvar hela helgen. Hon pysslar non-stop. Hon gör väldigt fina saker, nu tycks det vara armband. Jag hade planerat för Rusta, men det var skönt att bara ligga kvar i sängen. Till och med jag kan behöva det ibland.

Påskvecka och min barnhelg. Jag får se vad vi hittar på. Troligtvis blir den väldigt NPF-anpassad. Lugn och ro. Det har ryktats om Biltema-korv, det är väl det.

Länge leve JOMO

P är inte här, men han frågade om vi inte skulle spela lite Minecraft. ”Tiny Takeover” släpptes i tisdags, men jag hann aldrig se några bebisar. Vi kom inte längre än till att utforska en grotta i hans nya värld. Det var ett tag sedan vi spelade, då han skaffat sig nya gaming-vänner. Kul!

Minecraft: Tiny Takeover

Gårdagen blev en seg historia. Jag vaknade först vid två-tiden och min planerade secondhand-runda uteblev. Tydligen behövde jag sova. Det var dessutom ganska kallt och trist ute, så det kändes skönt att slippa gå ut. Istället lagade jag vebab till mig och E, svarade på ett långt mejl och tog ett par alkoholfria Carlsberg. Somnade inte förrän vid tre i natt igen. Dygnsrytmen känns ”lite så där”.

Det är som vanligt inte barnen som driver på, utan ”FOMO-vuxna”.

Läste att Filmstaden börjat sälja sin Super Mario-merch redan några dagar före premiären. Förmodligen för att skapa hajp, och precis som med den där kaffeburken försöker folk nu kränga sina inköpta lager på Tradera. Som vanligt är det inte barnen som driver på, utan ”FOMO-vuxna”. Visst hittar man kommentarer som skyller på barnen: ”Hen blev så glad!” Det är väl självklart, du körde ju upp sex stjärnor och en Yoshi i nyllet på hen. En annan kommentar löd: ”Jag tänkte inte på vad det kostade, men det borde ha blivit 3000 spänn med popcorn.” Den nya medelklassen i ett nötskal…

Jag missar säkert något fundamentalt, men jag har svårt att se någon USP hos en popcorn-Yoshi. Nyhetens behag, absolut, men om den har ett faktiskt samlarvärde över tid är världen mer galen än jag trodde. Precis som med kaffeburken avslöjar dessutom kommentarerna folks okunnighet: saker säljs inte för tusenlappar bara för att någon har lagt ut dem till ett högt fast pris.

LÄNGE LEVE JOMO!