Kvarten, bion & ordningen

Det snöade hela dagen, så jag körde mina 15-minuterspass här hemma. Hallen – nja, nästan – och sen köket, skrivbordet, dubbla diskmaskiner och tvätt. Jag överdrev såklart när jag skrev att jag inte kan fokusera längre än en kvart, men det fungerar faktiskt bäst med små, snabba mål. Annars är jag lätt lite överallt. Imorgon väntar ett par bokhyllor.

De mognar fortare än man tror – på både gott och ont.

Pratade med kidsen om Skurkarnas skurk inför biopremiären. P tvekade och E går bara om P vill. Vi får se. För ett år sedan var böckerna religion och P skrek rakt ut av lycka så fort filmen kom på tal. De mognar fortare än man tror – på både gott och ont.

Morgondagens projekt.

Fick ut båda på en kort eftermiddagspromenad. Det blev inget lördagsgodis igår, så de fick köpa någonting litet idag istället.

Pappavecka, 15-minuterspass och 1776

Första lediga helgen sedan jul. Det är ganska skönt eftersom det är pappavecka. Inga planer, förutom några timmar Minecraft med P. Sedan den obligatoriska tvättstugan – lika tråkigt varje gång.

Koncentrationen räcker sällan längre än så.

Jag städade ut julen i torsdags och idag fortsatte jag med köket. Jag tror inte att jag har diskat på en vecka, vilket är extremt ovanligt för att vara mig. Imorgon blir det korta 15-minuterspass: vika tvätt, röja hallen och så vidare. Koncentrationen räcker sällan längre än så.

Avslutar kvällen med basket – Sixers mot Knicks. Jag följer amerikansk sport sporadiskt, men när jag tittar är det Philadelphia. Det började med Pelle Lindbergh i Flyers, sedan Per-Erik Eklund, och på den vägen är det. De svenska NBA-kommentatorerna är riktigt bra. Visste du förresten att 76ers tog sitt namn efter 1776, då självständighetsförklaringen undertecknades i Philadelphia?

Tyranny >For You< 35 år

Idag är det 35 år sedan Front 242 släppte Tyranny For You. Jag minns att jag hängde på låset nere på Skivbörsen samma dag den kom ut. Förväntningarna var skyhöga efter singeln ”Tragedy For You” – som gått varm där hemma, precis som Anton Corbijns geniala video på MTV:s 120 Minutes.

Jag minns besvikelsen när ”Sacrifice” drog igång – vilket sömnpiller! ”Rhythm Of Time” höjde visserligen tempot och väckte lite hopp, precis som ”Moldavia” (som i efterhand visat sig vara ett av deras bästa livespår), men det var nog inte förrän ”Tragedy For You” dök upp som jag insåg vad som saknades: ENERGI!

Front 242 ska helt enkelt upplevas live, med ett tryck som den här skivan aldrig riktigt når upp till.

På den tiden var Front ändå Front. Jag lyssnade en hel del på plattan, men återvände alltid till Front By Front – som jag än idag håller som ett betydligt starkare album. Front 242 ska helt enkelt upplevas live, med ett tryck som den här skivan aldrig riktigt når upp till.