Det som inte dödar…

Söndag och kidsen ”kom hit en dag för tidigt”. Jag hade planerat ett tolvtimmars-pass, men fick gå hem ett par timmar tidigare för att hämta kidsen i rimlig tid. P ville förbi Coop och köpa en mugg han sett. Jag var så förbannat trött, men vem har hjärta att säga nej?

Söt mugg från Coop.

– Jag vill försöka sova här en hel vecka, sa P. Första natten gick bra, han har ju gjort det förr. Själv vaknade jag upp med en träningsvärk från helvetet, men det som inte dödar…

För att stå ut med dagen kombinerade jag Front Line Assembly med Petrified Entity i lurarna – lite som en dubbel Treo med koffein.

My Life In The So-Called Space Age
My Life In The So-Called Space Age

Pappa till två. Tar mig fram på cykel, till fots eller kollektivt och skyller min filosofiska vegetarianism på det. Stillar hjärnans brus med musik, balkongodling, vänner och soffstunder där filmen ibland väljer mig mer än tvärtom.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.