1 juli & celler i förändring

Om en halvtimme är det den första juli. Det känns som att halva sommaren har gått, även om det inte är så. Jag har inte gjort någonting med min balkong och odlingen står fortfarande kvar i köksfönstret. Jag har helt enkelt inte varit på humör och har gjort annat på helgerna. Jag ska fixa till den ändå – så att jag har någonstans att sitta under alla fina höstkvällar.

Jag skrev till Daslut idag. Vi skulle ha setts i maj, men då var hon bakis. Nu föreslog jag ett nytt datum och en helt ny aktivitet. Att föreslå nya aktiviteter med gamla vänner är en ganska stor förändring för mig.

Tänk er att ni har en Excel-arbetsbok som hjärna. Under bladet ni döpt till ”Aktiviteter” finns det celler innehållande livets alla aktiviteter, och varje cell är sammankopplad med en vän.

Tänk er att ni har en Excel-arbetsbok som hjärna. Under bladet ni döpt till ”Aktiviteter” finns det celler innehållande livets alla aktiviteter, och varje cell är sammankopplad med en vän – eller i sällsynta fall två eller fler. Det är väldigt mycket så för mig. Jag brukar gå på bio själv, men för något år sedan kom jag att tänka på Astrakan. Han tackade ja, vi gick och det kändes bra, och då kunde jag koppla ihop honom med cellen ”Bio”. Min innebandy­c­ell innehåller Lucic, medan min ”Ta en öl”-cell innehåller flera. Mitt främsta bevis för det här är nog min speedwaycell som fylldes av Posimisten. Han började ta med sig andra vänner på matcherna, vilket blev jobbigt för mig. Jag åkte med mer sällan, och sedan han dog för några år sedan har jag inte sett en enda match. Det finns ingen som kan fylla den cellen, även om jag har fått förfrågningar från andra.

Jag tänkte försöka träffa Thecure också, och kanske kan jag slå ihop det med ett par nätter i Solna. Tänk om jag kunde pussla in DB i mina planer också – även om han har en spelning i september som jag kommer att försöka se. Det är hur som helst kul när kalendern fylls på.

My Life In The So-Called Space Age
My Life In The So-Called Space Age

Pappa till två. Tar mig fram på cykel, till fots eller kollektivt och skyller min filosofiska vegetarianism på det. Stillar hjärnans brus med musik, balkongodling, vänner och soffstunder där filmen ibland väljer mig mer än tvärtom.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.